Hjärtattack eller bara hjärta.

Kollade mailen för ett tag sedan och såg att jag fått ett mail från min gamla gymnasielärare. Shit, tänkte jag. Nu har han upptäckt att jag fuskade lite med den där uppsatsen i tvåan. Tänk om han ändrar slutbetyget?

Hjärtat hoppade över ett slag. När jag öppnade brevet såg jag istället vitsord och beröm. Han ville använda sig av min Svenska C-uppsats i undervisningssyfte. Som mall. Min lilla uppsats, som jag minns hur jag slet som ett djur med för att få den perfekt. Det gjorde mig glad i hjärtat, för jag vet att den här läraren var svår att imponera på. Det kommer jag ihåg med en viss bitterhet….

Så det satt fint, med ett trevligt mail. Det är alltid fint med oväntade komplimanger, de är liksom.. äkta. Och särskilt uppskattade när självförtroendet tryter. Jag ska försöka tänka tillbaka på den där tjejen på gymnasiet, som kämpade. Som kunde. För jag är fortfarande henne och jag kan nu också.

Okej

Nu har jag slutat tjura och gnälla över mitt kackerlacksproblem. Jag kan ha överdrivit något….. Ibland blir det liksom så utan att man vet om det i den stunden. Det är faktiskt inte hela världen, jag kan inte göra något annat än att samla tankarna, och leta nytt boende. Jag kommer inte fly härifrån på stört, men när jag hittar något annat jag trivs med kommer jag inte tveka en sekund över att flytta.

På tal om annat! Jag kan bli lite väl besatt av bloggar ibland, eller snarare bloggaren. Just nu har jag till exempel snöat in mig helt på en amerikansk bloggerska. Jag önskar att jag vore henne, skrev som henne, såg ut som henne. Men främst av allt: hade hela hennes jäkla garderob. Varför blir man så ytlig? Jag gillar inte det egentligen. Jag som aldrig handlar kläder får helt plötsligt för mig att jag behöver en ny garderob. Det gör jag inte. Skäms på mig. Men en ny tröja kan jag väl åtminstone få unna mig…

Birthday girl.

Jag fyllde år i veckan, så igår firades jag av mina vänner. Världens bästa personer. VET NI VAD JAG FICK!?!??!??!

 

ETT NINTENDO 64!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Hur bra är inte dessa människor!??!?!?! Jag kommer sitta hooked, med spelkontrollen i handen, framför ett super mario spel hela veckan! Säkert nästa vecka med. ÅÅH varför börjar skolan nu när jag äntligen fått något att göra om dagarna…………

 

Love you guys!

Törnar.

Idag är jag sur. Jag har rätt nyligen fått reda på att det bor kackerlackor hos mig, och att dessa har funnits här redan innan jag flyttade in för en dryg månad sedan. Jag är sur på mig själv för att jag tycker synd om mig själv. Jag är sur på min hyresvärd för jag kan inte skaka av mig känslan av att de ljuger. Jag är sur på livet. På karma. Men mest av allt är jag sur på de där jäkla kackerlackorna som får mig att sova med uppspärrade ögon.

Anticimex kommer inte förrän på måndag, och just nu lever jag i ovisshet. Jag vet inte hur många kackerlackor som bor här, eftersom jag ”bara” har sett tre st. En såg jag redan första dagen, då jag och min kompis packade upp saker. Men vi förstod inte riktigt vad det var. Förrän nu.. Jag vet inte om jag ska flytta härifrån, eller om de kan utrota problemet. Jag gillar verkligen lägenheten, men jag vägrar bo med dessa gäster.

Jag har läst massa skräckexemplen på internet nu, där hyresvärden inte låter hyresgästen flytta förrän skadedjuren är utrotade. Vilket kan dröja med tanke på att dessa jävlar är överlevare. De överlevde tsunami, vulkanutbrott, atombomb…. Vilket får mig att undrar vad anticimex har för farligheter i sin ryggsäck. Förhoppningsvis har jag rätten på min sida med tanke på att jag är nyinflyttad. Det värsta är att ifall det finns kackerlackor i min lägenhet, finns det säkert i hela huset, vilket betyder att hela huset måste saneras för att problemet ska försvinna. Orkar verkligen inte med sånt här! Vill mest av allt flytta, till en en hyresvärd jag litar på. Känner mig faktiskt lurad av den jag har… Vissa saker som hyresvärden sagt/gjort har jag kollat upp i efterhand ifall det är tillåtet, vilket det såklart inte var, så min tillit till min dem har försvunnit. Det är bara så typiskt. Jag ville inte ta första västa lägenhet, så jag väntade och väntade tills ”rätt” dök upp. En fint, rymlig, bra planlösning, kök. Det kommer vara hur svårt som helst att hitta en liknande på kort tid.

Jag fick fällor att sätta ut i lägenheten igår. Vet inte om jag ska skratta eller gråta idag när ingen kackerlacka fastnat i dem. Jag som normalt sett städar ofta och gillar att ha det rent, har blivit helt pedantisk och städar grundligt varje dag, som normalt folk städar någon gång då och då. Helt sjukt. Det blir liksom en extra börda på axlarna. Som om jag inte hade nog av bördor innan..

Life sucks right now.

Psssst.

En liten påminnelse. Köp Folkbladet imorgon, mitt första reportage för tidningen publiceras då! Spännande!! Ska rama in det sen. Nä skojar bara- Men mamma kommer säkert göra det…………

 

Skoja mamma <3

Välkommen in.

Såhär ser det ut i min lilla lägenhet. Det börjar bli ett hem nu! En månad senare… Alla möbler, förutom sängen och steg-hyllan bredvid soffan, är secondhand fynd eller ärvda. På så vis kommer man undan rätt billigt, och får ett personligt hem.

Det är jättesvårt att fota lägenheten så det ser snyggt ut, eftersom allt är placerat på en ganska så liten yta. Nästa gång ska jag visa mitt matbort, det är riktigt coolt. Det finns dessutom en rolig historia bakom det bordet. :)